Amiga

Crazy Cars

The Amiga graphics are very nice with large, well defined cars whizzing around a solid looking racetrack, while the sound is also good, going from a twangy guitar solo on the intro screen to quite realistic engine roars and tyre squeals in the actual game.

Nevertheless despite the bad sound and jerky graphics the game kept me up all night, something about it makes it very addictive and playable, maybe it is because the game has a hint of Out Run in it because it uses popular road cars instead of the ubiquitous formula 1 cars. Nevertheless that is as far as Crazy Cars get in similarity to Out Run. One other is that there are absolutely no crashes, all that happens is that the car jumps up a foot off the ground like it had a bad case of hiccups and you end up losing half your speed. I also think the game seems quite easy, it gives you a generous time limit. Even though it is far from the Amiga’s best, somehow it will still keep you playing for hours.

Grafiken i Crazy Cars verkade som sagt lovande, men när spelet kom igång så blev det en besvikelse. Det mesta sker ganska ryckigt och grafiken är inte lika snygg som den verkade vara på bild. Ljudet är varken bra eller dåligt, men med tanke på vad för ljud Amigan kan ge ifrån sig så är nån samplad låt och lite samplade motorljud inte särskilt imponerande. Körkänslan i Crazy Cars är inte på topp. Den ganska okänsliga styrningen där man besparas växling och dylikt kombinerat med de långtråkiga banorna och den halvdåliga grafiken gör att man snart tröttnar på att spela Crazy Cars.